En resa till Yellowstone och Black hills.

Efter en månads tillvaro i det ljuva Wisconsin har vi nu fått över oss det första indianöverfallet ! Vet inte hur det började , jag såg inget i den nyprenumerade lokaltidningen utan de var bara här en dag. Inga förluster här på farmen men vi kan räkna med fortsatta överfall. Sover med en av farmens vapensamlingswinchester under kudden, jag har även köpt en kikare för att ej överrumplas.

Vi har ännu fler trainees som jobbar här nu. En från Kenya springer med det här brevet till flygbanan på gården. Det är så bra för han syns ej då han springer över den svarta djupa mulljorden och det är tur att majsen ej har kommit upp än……..

Så började mitt första brev hem till Sverige när jag jobbade på en majsutsädesfarm i Wisconsin för 50 år sen . Senare i juni 1969 gick. Armstrong på månen och alla ropade ubeliveable samt vi fick ledigt den dagen.

Men första semesterresan gick norrut över North Dakota till Bismark 750 miles första dagen med punkteringar på bägge bakdäcken . Anlände till Flaxwille så småningom och besökte Bengt som körde sin John Deere traktor med kultivator på de över flera kilometer långa fälten.

Till Poplar Scobey med mycket indianer både vilda och vänliga. Nyss hade ett mord ägt rum med svartsjukedrama som bakgrund.

Bergiga och slingriga vägar till Yellowsstone där vi åkte runt 6 timmar. Old faithful geysern imponerade med sitt regelbundna utbrott varje timma under 4 minuter över 50 m högt. Vi såg en svartbjörn på 2m avstånd. 25 bilar blockerade vägen för att titta på den stackars björnen. Men han satt lugnt kvar när alla rusade fram med sina dyra kamerautrustningar. Stora älgar går bara 10 m från hotellen.

Färd över alpinvägar in i Vyoming. Logi i Gilette där vi äter dyrt men gott.

Till South Dakota i Mitchell där vi se Mount Ruchmoore och Marin life i Black Hills.

Stannar i Rapid city sen sovarkväll . Nästa dag hem till Wisconsin för att fortsätta med livet på farmen.

Serpentinvägar in i Yellovstone nationalpark.
Indian vid Black Hills från reservatet.
Bison i Yellovstone parken.

Med Katten Elton i snöstormen.

Min följeslagare i vinter och sen i våras är vår charmiga katt Elton.

Elton sover mycket så här års, men gillar när det är tyst och lugnt. Behöver mycket egentid. Efter besök av högljudda barnbarn tar han igen sig extra mycket. Dock älskar han dem och saknar dem när de åkt.

Idag inbjuder det inte till skidåkning . Gillar innesysslor när vädret är så här mulet,blåsigt och snöigt. Eldar upp accumulatortankarna på förmiddagen med vedpannan. Men luftvärmepumpen täcker upp i inbyggda verandan och ger komfortvärme. Solrören på södersidan ger inget utan solsken. Först i mars bidrar dom något i varmvattentanken.

Börjar med WordPress , lär mig vartefter dess finesser. Det blir tankar och synpunkter från mina dagar som pensionär ,körsångare, odlare m.m

Jag har fru , barn och barnbarn . Nästan 60 års arbete med odling,djur och skog bakom mig. Nu väntar en nedtrappning även med försöksodlingsarbetet för Hushållningssällskapet i länet.

Nya rutiner kommer att infinna sig då inte lönearbete är det dominerande i mina dagar.

Bor i gammal villa från 1938 ,lagom stor tomt på 2100 m2. Här finns vårt paradis sen 20 år med massor av träd,buskar och perenner som vi planterat genom åren. Började första bloggen 2008 ,aktiv i sociala medier, ständigt nyfiken, aktiv och intresserad av sånt som roar mig. Vill ge inspiration till bra saker att syssla med , goda tankar och ett aktivt liv.

Katten Elton sover på kökssoffan.

Skidåkning o memoarer.

Veckan har varit fylld med skidåkning i slowmotion start för att undvika alltför stark träningsvärk. En bana på hemmaplan utanför ladan dagligen när det är skapligt väder och några turer till den uppkörda för skidåkare golfbanan

När ring P1 är i radion lyssnar jag och kör samtidigt ett litet träningsprogram med smidighetsövningar på 20 minuter.

Skriver också ned min livsberättelse från de första åren med underlag från dagböcker, brev och anteckningar. Skriver i worldprogrammet och laddar ner på USB minne. Mycket av mina dagböcker har jag ej läst så det är mycket spännande att följa åren och frapperas av hur mycket jag gjort och hur många människor jag mött.

Magnolia Soulangiana remonterade i höstas och är den som jag såg sist alltså .